Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bildar tillsammans ett servicekontor. Kontoren finns utplacerade i hela landet. Tanken är att du som medborgare ska kunna få hjälp med allt som rör de olika myndighetera.Syftet med min forskning var att utveckla ett vägledningförslag till servicekontoret i Eskilstuna, detta för att underlätta för besökarna att hitta till rätt myndighet och öka flödet inne på servicekontoret. Undersökningar har gått till genom observationer, intervjuer och enkäter, detta för att förstå hur besökarna orienterar sig på servicekontoret.Mina reslutat visar att besökarna inte uppmärksammar de skyltar som finns idag. Enligt mig är det på grund av skyltarnas brist på god informaionsdesign och placering.Jag har med hjälp av teori och den insamlade empirin tagit fram vägledningsskyltar som med hjälp av färg och form vägleder besökaren på servicekontoret.

Syfte: Vi vill öka kunskapsmassan kring huruvida konsumenters tolkningar av logotyper ligger i linje med kreatörers tankar. Metod: Induktiv ansats, kvalitativ metod i form av 16 konsumentintervjuer och 3 expertintervjuer. Den information vi har erhållt har legat till grund för våra senare delar. Teoretiska perspektiv: Corporate identity och visuell identitet, vidare har områden som färg, teckensnitt och symboler studerats. En empirisk studie om logotyper har också legat till grund i vårt teoriavsnitt.

Många undersökningar har gjorts inom marknadsföringsområdet med hjälp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar är att de har gjorts på statisk reklam såsom reklam i tidningar och reklambanderoller på hemsidor. Relativt få undersökningar har gjorts där reklamen är integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjälp av en eye-tracker där syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick på, tidigare kännedom om och hågkomst av logotyper. En studie genomfördes på 12 testpersoner som fick titta på ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick därefter svara på en enkät som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihåg logotyper som de har fixerat blicken på och samtidigt har tidigare kännedom om i större utsträckning än logotyper som de inte har någon tidigare kännedom om.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan Dark Triad (de mörkapersonlighetsdragen Machiavellism, narcissism och psykopati), Sociosexuell orientering(beteende, attityd och lust till att medverka i tillfälliga sexuella relationer) samt Religiositet.En korrelationsanalys utfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna och enmodererande multipel regressionsanalys (MMR) utfördes för att undersöka om religiositetmodererade effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Deltagarna bestod avamerikaner (N =309) som svarade på en webbenkät via Amazon Mechanical Turk (MTurk)vilken innehöll Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) och the Revised Sociosexual OrientationInventory (SOI-R), dessutom angav de religionstillhörighet/ingen religionstillhörighet.Dark Triad hade ett positivt samband med sociosexuell orientering, men inget sambandmed religiositet. Sociosexuell orientering hade ett negativt samband med religiositet.Religiositet modererade inte effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Resultatenbekräftar delvis tidigare forskning. Trots att religiositet inte modererade effekten av DarkTriad på sociosexuell orientering, borde detta förhållande undersökas vidare eftersom ingentidigare forskning gjorts på området..

I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig.

I dagens moderna samhälle möts en människa av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, på gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, på kaffekoppar, galgar, hus och kläder och de är idag en sådan självklarhet i våra liv att de flesta av oss knappt reagerar längre på alla de reklambudskap som angriper oss. Kläder är en produktkategori där varumärket ofta spelar stor roll och det som gör varumärken på kläder speciella är att de ofta har synliga logotyper som man bär med sig genom vardagen. Därigenom kan man säga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur individer uppfattar och tolkar en logotyp och hur detta överensstämmer med företagets strategi för deras visuella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Vår empiri utgörs av intervjuer med tre stycken art directors, en copywriter och en projektledare från tre stycken olika reklambyråer. Dessutom har vi intervjuat 15 stycken respondenter.

Hållbarhet är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor, och ansvaret för en hållbar utveckling vilar på en rad samhällsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten på omställningen till ett mer hållbart samhälle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfält, har länge varit starkt konsumtionsinriktad där strategierna har tagit utgångspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebär, kunna bidra till att företag i högre utsträckning ser möjligheten med att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor på ett strategiskt plan.Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hållbarhetsfrämjande attityder, förhållningssätt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet är att analysera den strategiska orienteringens betydelse för främjandet av en mer hållbar utveckling.

Den här uppsatsen handlar om korttidsminnet (arbetsminnet) och dess kapacitet att lagra och processa information. Ett perceptionsexperiment som utfördes ger en inblick i hur korttidsminnet fungerar i praktiken och innefattar randmönster och ovaler som stimuli. Responstid och precision mäts och jämförs med avseende på betingelser som position och orientering. Uppsatsens hypotes är att samma respektive olika position på stimuli har betydelse för både snabbhet och precision. Resultatet bekräftade denna hypotes.

Detta examensarbete har skrivits inom ämnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats är Folkets park i Malmö, som i skrivande stund står inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har både tagit utgångspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt växla mellan dessa två olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbättra målgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.  Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har människors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med särskild fokus på hur detta kan fungera i Folkets park.

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen.

Syfte: Vi människor möts dagligen av hundratals olika logotyper och skapar oss en uppfattning kring dessa. Tidigare forskning har visat att konsumenters förväntningar på företaget ökar efter hur stora affärer det handlar om. Tidigare forskningen har inriktat sig på hur konsumenter uppfattar logotyper i flertalet olika studier, utifrån t.ex. estetisk utformning, identifiering och om konsumenten känner lojalitet till företaget.? Syftet med denna uppsats är att analysera hur konsumenters uppfattning om företaget påverkas av en logotyp, på en marknad där dessa exponeras flitigt och en affär har stora ekonomiska konsekvenser. Metod: Studien har genomförts med experimentella studier, med en kontrollgrupp och två experimentgrupper.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, yrkesverksamma inom teaterverksamhet ser på och arbetar med begreppen ?helhetsupplevelse? och ?upplevelserum?. Vidare, huruvida de yrkesverksamma på tre utvalda teatrar inom stockholmsområdet, använder sig av ?rumslig design? som verktyg för att skapa förutsättning till en helhetsupplevelse för teaterbesökaren.För att nå en diskussion och slutsats har jag gjort kvalitativa intervjuer med marknadschefer, konstnärliga ledare och scenografer vid teatrarna. Jag har även själv besökt teatrarna vid ett tillfälle när en föreställning ägt rum för att analysera min egen upplevelse vid besöken.

Den totala risken att drabbas av skador för idrottare är hög. Flera studier har visat att skador är vanligt inom friidrott, längdskidåkning och orientering och skadorna är framförallt av belastningsrelaterad karaktär i nedre extremitet. Det förekommer att många tränar trots smärtan och ett vanligt uttryck inom elitidrotten är "no pain, no gain" vilket innebär att för att nå toppen får man räkna med smärta. I Sverige finns speciella gymnasier för ungdomar som vill träna för att nå yttersta eliten inom sin idrott. Syfte: Syftet var att undersöka träningsvanor, förekomsten av skador samt hur vanligt det är att träna trots smärta hos ungdomar vid idrottsgymnasium för friidrott, längdskidor och orientering.Enkäter delades ut vid två olika idrottsgymnasium, ett för friidrott och ett för skidor - och orientering.

Företag har idag ett allt större behov av att utmärka sig på marknaden, nödvändigt för att göra detta måste företagen bygga upp en identitet. Vi kommer att fokusera på de visuella aspekterna av identiteten och därmed rikta in oss på företagens ?ansikte?, logotypen. En logotyp kan bland annat bestå av ett namn, en symbol eller en bild. Den här uppsatsen handlar om logotyper med abstrakta symboler.